Med naturen som utgångspunkt låter konstnären mönsterbilden i det organiska materialet ta över och bli en abstrakt form. Trots allt är mönster något självklart återkommande i naturen, något vi spontant tilltalas av.
Även om Stina Siljing arbetar med måleri, har hon valt en metod som mer för tankarna till objekt än till försök att åstadkomma en illusion. Hon målar med vinylfärg på både rostfri och stålplåt. I bilderna med rostfri plåt låter hon ljuset spela fritt i den blanka ytan. När hon använder stålplåt utmanar hon plåten med färg och vatten, ett sällsamt och ibland överraskande samspel får börja. Korrosionen tar ibland oväntade vägar och ger oplanerade färger. Slumpen får säga sitt men konstnären styr.
Det är ett intressant spel mellan bilderna med den svala perfekta ytan som ofta speglar rummet och bilderna med den närmast förföriskt oroande korrosionen. Vi bollas mellan den platta ytan och den skönt taktila rosten med sin tydliga närvaro.
Eva Thomasdotter
Intendent Vandalorum, Smålands konstarkiv.